basket search profile

Olika sorter av vitlök och vad är egentligen halslök och topplök?

Botaniker klassar in vitlök som tillhörande liljefamiljen. Arten är Allium Sativum med två underarter: Ophioscorodon eller sk hardnecks (styva stjälkar) och Sativum eller softnecks (flätbar blast eller mjuk stjälk). 

Det finns olika sätt att gruppera vitlök och därmed få bättre insikt i deras egenskaper. Här följer några. 

Hardneck vs Softneck

De urpsrungliga vitlökarna var hardnecks. Softnecks har sedan under lång tid selekterats fram ur de ursprungliga. Hardneck får en styv stjälk (i Sverige talar vi om att löken är ”ej flätbar”) och de sätter en s.k. topplök (se nedan).

Hardnecks har inte samma lagringsegenskaper som softnecks. I gengäld räknas de som smakmässigt överlägsna och de har anhängare som talar om deras egenskaper på samma sätt som vinkännare gör med viner. De är också typiskt sett enklare att skala. Dessa två egenskaper gör hardnecks populära i restaurangköken.

 

Lyubasha (bilden ovan) är en s.k. hardneck

 

Softnecks har mjuk, flätbar, blast och sätter inte topplök (grupp 1-2 nedan). Men ibland blir blasten hård och svårflätad. Det beror på det som kallas halslök eller stresslök som du kan läsa mer om nedan. 

Det du köper i mataffären är typiskt sett softnecks inte minst för att de tål lagring bättre än andra. 

Olika försök att gruppera vitlöken

Ursprungligen utgick man ifrån att viltlöken kunde grupperas i fem olika grupper. Efter lite mer undersökning, varav några villoskpår, har man landat i tio grupper. Fem av dom är hardneck: Porcelain, Purple Stripe, Marbled Purple Stripe, Glazed Purple Stripe och Rocambole. Tre är hardneck men med mjukare stjälk: Creole, Asiatic and Turban och två st softneck: Artichoke and Silverskin. Dessa grupper används ofta i engelsktalande länder. 

I Sverige har Åke Truedsson, som bör kunna utnämnas till vårt lands mest kunnige inom området, utvecklat en klassificering som bygger på 8 grupper - vi går lite översiktiligt igenom Åke Truedssons vidareutveckling nedan. Han har för övrigt samlat sin kunskap om vitlök i ett häfte som vi varmt rekommenderar för entusiasten. Se nedan. 

Typ I: Fransk vitlök (eller artichoke)

Dessa är de vanligast förekommande sorterna när vi odlar i Sverige och, som namnet antyder är de den vanligaste vitlöken i Frankrike. Löken har många klyftor och blasten är ofta flätbar - sk softnecks. Här hittar du vitlök med goda lagringsegenskaper (om än inte alla). Planteras sent på hösten - senare än annan vitlök. Sätter inte topplök men halslök kan förekomma hos oss pga större vädervariation på våren. 

Sorter: Germidour (kort lagringstid), Corail, MessidoreMessidromeTheradorThermidromeSabadromeVigor.


Germidour (Typ I) - en vacker, högavkastande, vitlök med mild men ändå fyllig smak.

Typ II: Silvervitlök (silverskin)

Ger många och små klyftor. Blasten är flätbar (softnecks) och skalet är silvrigt. Vitlöken i denna grupp har den bästa lagringsförmågan - upp till 15 månader om den hanteras rätt. Planteras höst eller vår. Sätter i normalfallet inte topplök. 

SorterArno, Christo, ClédorFlavor, Printanor

Typ III: Kaukasisk vitlök

Ursprunget är östeuropeiskt och Kaukasiskt. Löken har vitt till violett skal, och något färre men större och lättskalade klyftor. Får ofta en ca 70 cm hög stängel (hardneck) med små topplökar. Bra för svenska odlingsförhållanden. Planteras höst och vår.

Sorter: Topset

Typ IV: Vild viltlök

Mycket hög stängel - 150 cm med topplök (hardneck). Skalet är vitt till rödviolett och löken har få och stora klyftor. 

Sorter: Antonnik, Hammar, Leningradskij och Russian Red. 

Typ V: Centralasiatisk vitlök

Lilarandigt skal, få stora klyftor. Dessa skördas tidigt. Stängel blir ca 1 m med topplök (hardneck).

Sorter: Siberian Red. Lyubasha

Typ VI: Östasiatisk vitlök

Lilarandigt skal, medelstora klyftor. Skördas mycket tidigt. Stängel blir ca 60 cm och är ganska vek. Små topplökar. 

Sorter: Primor , Sprint 

Typ VII: Rysk toppvitlök

Ca 1 m hög stängel med topplök (hardneck). 

Typ VIII: Typ II med stängel och sidolök

Ca 60 cm hög stängel (hardneck) med liten topplök. Sidolökar utanför klyftorna. 

Sorter: Baltor

Utsäde

Det är viktigt att arbeta med friskt utsäde. Vissa sjukdomar, som du kan få om du planterar klyftor från vitlök köpt i matbutik, kan göra att du inte kan odla vitlök på samma plats på 10-20 år. Men om du börjar med friskt material så kan du odla ditt eget utsäde – allt du behöver göra är att spara och sedan plantera stora klyftor från stora lökar (det är viktigt att både klyftan och löken är stor).

Topplök och halslök

Många undrar över de små lökarna som kan dyka upp på olika ställen på stjälken.

Viss vitlök sätter små lökar i toppen av stängeln (förutom de under jord) – de kallas för topplök, bulbiller eller groddknoppar.

Dessa kan ibland användas som utsäde. Eftersom de är mindre än vårt vanliga utsäde är de naturligtvis känsligare för till exempel torka och man får odla under något år innan de producerar stora lökar. Ett tips är att så bulbiller för att odla blast att äta. De går också att äta och sägs vara milda och goda.

För vissa sorter har topplöken förädlats bort (typiskt sett de som tillhör grupp 1 ovan). Men de kan dyka upp ändå och då typiskt sett på stjälken och inte dess topp. De som sitter på stjälken kallas för halslök, stresslök eller pseudolök - stresslök eftersom de dyker upp när plantan stressas av exempelvis snabba skiftningar i väder.

Löken under jord blir då vanligtvis mindre. Även stresslök har förmåga att gro men kvaliteten som utsäde bör inte vara den bästa.

 

Åke Truesssons häfte om vitlök som heter just "Vitlök" kan du beställa här: http://www.tomatklubben.se/garlic.html

Tillbaka